Jag är alltid på väg nånstans. Till dagis, till jobbet, till ett möte, till framtiden. Det är inte särskilt ofta jag gör INGENTING. Men jag drömmer om det.
I fredags uppstod ett plötsligt vacuum, jag hade 40 minuter på mej. Inga affärer var öppna, barnen var på dagis och det var ingen ide att gå till jobbet.
AAAHHHH allt jag kunde göra var att sätta mej på ett fik med en kopp kaffe.
Rena drömmen. Trodde jag.
B O R I N G är sanningen.
Det är som med sånadär hundar som jagar bilar.
Jag jagar tid helatiden, men när jag fångat den vet jag inte vad man ska göra med den! Tiden är helt värdelös om man inte fyller den med nåt.
ALLTSÅ, jag ska sluta tro att jag vill ha tid.
Jag tror att jag hade varit mer nöjd om jag stannat hemma och dammsugit i en halvtimma istället.
Komiskt eller sorgligt?
Posts
4 comments:
Tid...ja när satte man sig ner sist och bara njöt av tystnaden, rent och fint hem, inga saker att plocka undan......vill ha mer tid me ju... kram
Det är otroligt svårt att plötsligt stanna upp mitt i hetsen och faktiskt uppskatta att göra ingenting. Det behövs en lite bromssträcka tror jag. Eller åtminstone regelbundenhet.
Tänkte ringa dig idag, men det var mitt i middags-och-bollibompa-tid. Sen glömde jag.
kram /A
Precis, man är inte van så man behöver lite förberedelse. Och att bara sitta... njae, det har aldrig varit min grej. ligger nog inte för ngn som scrappar... :) Men hade du satt mig på det där fiket med en bok, då hade jag aldrig velat gå därifrån!
det är nyttigt att ha tråkigt! Att bara köra sitt vanliga race är fusk! Det ger ingen tid för eftertanke eller nya idéer och och gör en till slut mekanisk. Och ledsen och sur. Men det är svårt, varför är det så svårt för mammor? Det är liksom så inbyggt att vi ska göra nytta, ska vara produktiv och kunna redogöra för vad vi gjort en dag, helst orka allt hela tiden. Bjuda på muffins, ha snyggt hemma och tillaga sin egen muslii och föda barn på hästryggen... Tillslut känner man sig lite blue, för så mycket hinner ingen och samtidigt njuta eller tänka nytt medan man gör det. Trist kanske, men bra! för vem vill vara en sådan uppskruvad sur en?
Eh, Oj vilken utläggning! Och det ska komma från mig...
Post a Comment